Soon back on track
Har som ni märker inte bloggat på ett tag, vilket främst beror på att jag har sett det som ett sressmoment och därför låser det sig varje gång jag ska skriva. Känns som att det börjar lugna ner sig, panikångesten över fullspäckad almanacka börjar komma med längre mellanrum. Och det får jag väl se som ett bra tecken just nu.
Våren är här, det är ljust länge på kvällarna och folket börjar komma ut ur gömmorna. Jo, jag saknar bloggen och nu när solen lyser mer strömmar energin till och saker kommer gå från måsten till lustfyllt. Kanske är jag tillbaka en dag.
Balans.
Jag har ett jobb som jag har drömt om sen jag var liten och började klippa i mammas tyger. När jag sydde kläder till mina barbiesar drömde jag om att en dag kunna sy mina egna kläder. Mina tre år på gymnasiet ägnades vid symaskinen och ständiga projekt på gång med modevisningar, ännu några år senare har jag en skrädderiutbildning på mitt cv och nu är jag med och bestämmer vad som ska finnas i Sveriges mesta modekedja.
Det tar energi och det tar kraft. Det är förjävla kul och jag njuter av varje sekund, av varje nytt prov som kommer, av varje liten tygbit som ska godkännas, av varje knapp som ska väljas.
Jag har en pojkvän som är det bästa som har hänt mig (och det är en del under mina snart 27 år). Jag har vänner som förstår.
Min tid brukas till fullo. Jag vill bara vila lite.
Yet another week.
Inget negativt kaos, men bara en sån där vecka då allt går för fort. Inte ens en felmarginal på en minut kan man ha utan att allt rasar.
Känns annars väldigt bra att jag inte visste förrän nu att jag hade "en blogg som inte är en blogg och helt meningslös". Vad är det jag har om inte en blogg? Vet inte heller vad jag har yttrat mig som visst var känsligt, men Anonym verkar veta, tacksam för svar.
Hur som haver...kvällen spenderades på Vasastan hållandes i ett glas rött. Och ett glas rött. Och ett glas rött. och ett glas rött...ja, ungefär så! De oplanerade kvällarna brukar ju vara de bästa, och denna var inget undantagsfall. "Ett glas kan jag ju ta" sa jag för att sociala mig lite. Stor chans att man håller det när hjärnan är helt degig av nytt jobb och det enda man behöver är att slappna av. Imorgon är en annan dag, fylld av tvättid och förberedelser för pojkväns födelsedag. God natt!
48-timmars dygn efterfrågas
Just nu räcker min tid inte till. Jag vill ha fler timmar på dygnet, alternativt äta ett piller så jag slipper sova. Häromdagen när jag fick frågan om vad jag ska göra på midsommar höll jag på att gå i väggen, har ingen lust att planera den nu (även om vi har som tradition att va i Grebbestad...). Funderar på att stänga av min telefon och gå i ide en stund.
Hej sålänge.
Påmind.
Han började prata om min digital-tv. Jag har tänkt länge att jag ska säga upp den, dels för att jag typ aldrig tittar på tv och dels för att när jag väl tittar på tv så ser jag aldrig på boxen. Då sa han att jag borde ringa Telia och säga upp den. Vilket jag gjorde med en gång, hör och häpna. Det är så lätt att tänka att jag gör det sen och sen kommer men aldrig tar man tag i det.
Samtidigt bytte jag bredbandet, från ett fast modem till en trådlös usb-kabel. Dessutom 50 spänn billigare i månaden. Nöjd med min insats igår, och kan ta det piano resten av helgen;)
Inspirerande torsdag
Det är jätteroligt att se kläderna långt innan de kommer ut i butik, samtidigt har man redan tröttnat och "gått vidare" då. När man får första proverna och ser hur plagget utvecklas, så är det ändå ett ganska bra tag kvar tills kunderna kan köpa det. Och då är man redan inne i andra plagg och ny produktion. Det är bra på ett vis, för man blir inte så exalterad när man väl kan köpa plagget, och då kanske hejdar sig för man vet att det alltid kommer roligare styles...! Och så snurrar det på. Kan det innebära att jag kommer kunna hålla mitt köpförbud denna månaden?!
Idag har jag deadline klockan nio, tänkte se på tv för en gångs skull men vet inte om det är nån idé att titta på Private Practise som jag hade sett fram emot när det började för nån vecka sen...hur som helst så är det fredag imorgon och en ny helg är på ingång. Me like;)
Weekday goes H&M
= SANTStörsta samtalsämnet på jobbet idag var att H&M köpt upp bolaget som äger Weekday och Monki. Lite sorgligt känns det, det är ändå nåt speciellt att handla på Monki. För att inte tala om Cheap Monday jeansen. De säger att det fortfarande ska vara två separata märken, men kan inte lova det för all framtid. Hoppas, hoppas inte att H&M gör om Weekday till nåt dom inte är.
Scones
2 dl AXA musli tropical2 dl vetemjöl
0,5 tsk salt
2 tsk bakpulver
50 g smör eller margarin
2 dl filmjölk
Blanda ihop allt och klicka ut i åtta muffinsformar. I ugnen 10 min, 250 grader.
Måste testa, lätt och snabb helgfrukost!
Pannlampan
Nästa kväll (eller var det samma kväll...?!) hamnade vi ute i fyllan å villan, och kom på att en sån där pannlampa kanske inte skulle va så dumt ändå. Det är inte så att det finns några lampor på stranden direkt, och knappt några gatulampor heller.
Nästa ö vi åkte till var Koh Mook, och där stötte vi på ännu en med pannlampa. Vi blev än mer sugna på att själva investera i en sån och tänkte att en sån kan vi ju köpa för nån tia typ. Det visade sig att de visst var asdyra, och vi kom hem utan en sån i packningen.
Kom precis in efter att ha varit ute och sprungit i mörkret, och det kändes faktiskt lite läskigt. Brukar inte tycka det, så vet inte varför dte kändes olustigt idag. Då mötte jag iallafall en snubbe som hade en pannlampa, och om jag hade varit lite starkare hade jag rånat honom på den.
Monday = Coreday
Trots en sliten och hängig jag tog jag mig till träningen klockan åtta. Måndagar är för mig numera förknippat med core, och jag brukar se fram emot det faktiskt. Idag gjorde det också, men fick en liten besvikelse när jag kom dit. Johanna, som är den ordinarie instruktören, hade skadat ryggen och istället kom en annan som skulle leda passet. Core och Johanna hör liksom ihop, och det blir inte samma sak med någon annan.
Lite svettig blev jag ändå, så träningen var till nytta. Dock utan jätteentusiasm denna gång.
Måndagen är redan över, känns som att det är måndag och fredag hela tiden. Vart tar helgerna vägen...?! Nu känns måndagar ännu mer, eftersom jag har ett åtta-till-fem jobb att gå till. Bättre var det förr, i ex-arbetandets glansdagar med härliga hemma-mornar och träning mitt på dagen...!
Nä, jag skoja bara, skönt att ha ett jobb att gå till och snart är det dags att gå upp igen! God natt friends.
Sunday, sunny sunday
För att fånga dagen har vi idag bakat scones till frukost (bild och recept med underbar musli kommer senare) och sedan varit på promenad i Slottis. Hälsade på hos älgarna, hästarna och getterna, de såg också ut att må bra av detta vädret. Hittade en bänk i solen som vi satt på en stund och bara njöt av känslan av vår. Klockan börjar nu närma sig fem, och solen skiner fortfarande in genom fönstret. Kan det bli bättre på en söndag?!
Jo, lite kanske, söndagsmiddagen är ju kvar...!
Hur upphetsande är en damcykel?
Ok att folk har fetischer för både det ena och det andra, men damcyklar...?!
Östersunds kvinnor kan iallafall andas ut nu när mannen är gripen och förhoppningsvis kan bli av med sitt beroende. Han säger själv att han kände ett lugn genom att gnida sig mot sadeln på damcyklar....hmm, måste väl finnas andra sätt att känna sig lugn på?!
Saturday Night Fever
Planen sedan länge för denna kvällen var ungefär det här:
På grund av sjukdom och annat blir det istället det här:
Hörlursproblematik
Jag är inte snabbast i världen på att genomföra saker. Som till exempel när mina hörlurar gick sönder lagom till Göteborgsvarvet förra året, det dröjde ända till augusti innan jag fick tummen ur att köpa nya. Likadana som innan tänkte jag glatt, och köpte ett par på Netonet. Grejen var att de inte var likadana, de hade "förbättrat" dom, alltså en ny modell. Fast mycket sämre för mig, jag kunde inte ens använda dom. Så ett par nya beställdes, och hörlurskontot var nere på minus. Redan då funderade jag på om det var fel på mina öron, för jag kunde inte ha dom här heller. De fick liksom inte plats i örat, trots att det är såna där in-ear-grejer. Så varje gång jag skulle ut och springa med dom fick jag ha hårband för att hålla dom på plats.
Så äntligen förra veckan fick jag tummen ur igen till att köpa nya. Är otroligt trött på att behöva stoppa in hörlurarna var femte sekund, även när jag sitter stilla på bussen. Såg ett par som verkade bra, tänkte faktiskt ta ett par som sitter på huvudet så man slipper stoppa in en snäcka i örat, men nej, jag gör en chansning på att dessa nya öronsnäckor passar.
Suck och suck och suck. De åker också ur. Så nu är min teori om att det är fel på mina öron bekräftad.
Det är ett stort fel på mina öron, de är helt enkelt för små.
No country for old men
Det här är filmen som fått fyra Oscars och fem stjärnor i typ alla filmrecensioner. Den handlar om en desillusionerad sheriff som får ta följderna av att en jägare en dag ramlar på några lik, en hög heroin och 2 miljoner dollar, i hans distrikt.
Lite blodig, lite märklig, lite annorlunda. Absolut sevärd om man inte vill se en seg drama- eller sliskig romantisk film.
